Helt plötsligt fick jag lust att bara krypa ner i sängen och lyssna på Allan Edwalls Vaggvisa tills jag somnar, för att sedan totalvägra att gå upp även om solen lyser och fåglarna kvittrar för just nu leker inte livet, inte det minsta lilla. Det är ju inte riktigt okej. Jag antar att detta inlägg blir ett sådant där jobbigt pch allmänt tråkigt fortsättning följer..