Har du någonsin haft en dag som du önskar att du kunde få ogjord? att du hade valt att stanna kvar i sängen och sovit bort? .. Idag är tydligen min. (Min livsgnista har fått sig en törn, en spricka och fått en hammare i skrevet)

Det börjar med att jag vaknar upp med underbara, alldeles härliga menssmärtor och inser att jag även står inför ett dilemma - Att trotsa vädergudarna och ge mig ut i kollektivtrafiken eller inte? Väljer trots bättre vetande att ge mig ut (men inte utan pälsmössan och ullsockorna)

Men först behöver jag fixa lunch, eftersom man är en fattig student några dagar innan löning måste man betjäna sig själv (Behöver seriöst skaffa mig själv en personlig alltiallo) Gör i ordning en mango-smoothie men inser halvvägs att något är fel, allt ser okej ut men nej, något är fel. Kalla det kvinnlig intuition? Får för mig att smaka på mangon innan den hamnar i mixern och upptäcker att den är rutten. Efter kvälningar, funderingar på att aldrig mer äta något igen och borstande av tänder. Försökte jag komma över den traumatiska upplevelsen, genom att göra en ny. Upp på hästen-attityd. Inser att bussen snart går och får mer eller mindre springa till bussen. (mer eller mindre betyder: springer men försöker se upp för hala isfläckar)

Får en lång tur över skanstullsbron med tiotusen andra brummande maskiner som går en centimeter i timmen och kommer fram till universitetet med två minuters marginal. Detta trots att jag tog en tidigare buss och skulle ha varit framme vid mitt mål 09:19, jag kom fram 09:58.  När jag väl kommer fram till föreläsningen, sätter mig ner och tror att pärsen är över hörs ett tutande ljud. Ja, såklart är det brandalarmet "Utrym lokalerna..tuuuuuuut...utrym alla lokaler" Första gången på tre år, och de väljer att göra det idag? Där får vi stå i kylan och vänta i cirka en kvart innan vi får gå in igen. Tjugo minus är alltid lika mysigt. Ta lite frisk luft. Härligt, härligt. Touché vädergudar touché!

Efter en snabb lunch med flickorna börjar seminariet, vilket konstigt nog går bra och utan större besvär. Dags att försöka ta sig hem. Är på väg ner för en backe när en bil mer eller mindre bromsar en meter (om ens det) framför mig, föraren kommer ut och ber om ursäkt medan jag.. ja, inser att en trip till sjukhuset hade varit toppen på isberget, jag tar emot ursäkten, sätter på hörlurarna, lyssnar på Weezer och ignorerar (gör det fortfarande) det faktum att jag nästan blev påkörd.


..Är i alla fall nu äntligen hemma, det som vanligtvis tar en timme (slutade 15:00 och borde ha varit hemma 16:00) tog idag två timmar. (kom hem för tjugo minuter sen) Och efter en sådan dag så säger jag HAREBRATJA!! nu går jag i ide!!

Emma är äntligen hemma! Hon klagar redan på sin jetlag, vilket hon har rätt till. Men bara i en vecka! Så Emma är hemma, jag borde gå och lägga mig men känner att morgondagen inte bådar något gott alls. Måste ut i kollektivtrafiken. Hade stannat hemma om det inte vore för att det är föreläsning och seminarie, en hel dag på universitet kan man bara inte missa, speciellt när kursen bara är på fem veckor.

Så ja, om någon känner för att låta mig skippa kollektivtrafiken och vill leka min personliga chaufför för dagen så är det inga problem! Jag ställer gärna upp.

Så bordet är fint installerat i vardagsrummet utan större besvär och nu är det dags att trotsa snöovädret och ta mig till centrum. Dagens shoppinglista är lite annorlunda idag, ska börja en detox-kur med anna imorgon så måste införskaffa alla möjliga frukter, grönsaker och konstiga saker som jag inte ens vet hur de ser ut, som tur är finns google. Imorgon ska jag tydligen göra pumpa-spagetti, den du den är inte illa!

Med träningsbehån och mjukisbyxorna på, gör jag mig klar för att försöka få upp ett stort tung bort upp för mina obehagligt jobbiga spiraltrappor. Sen kan man ju alltid hoppas att plogen hinner dyka upp på innegården innan bilen kommer, annars får grannarna se en underhållande show där lisa, jag, en jävla massa snö och ett stort bord ingår. En show jag inte har lust att bjuda på.

Kom just på en sak - Imorgon kommer Lisa och Maud över med vardagsrumsbordet som jag köpt av dem, det är stort och tung och jag har bara sådana dära jobbiga spiraltrappor i huset. Det kommer bli intressant om inget annat. Men det kommer lite då och då i tankarna, för det mesta av dagen har jag försökt trycka undan det faktum långt in i det omedvetna men nu dök det upp igen. Bordet kommer imorgon. Och så var friden slut!

Så jag är död. Eller ja, jag lever men du fattar vad jag menar. Har lite problem med att skriva för att jag var smart nog att sätta handen där den inte skulle vara och klämde skiten - Kunde man förvänta sig något annat från yours truly?. Men annars har det varit underhållande att försöka sig på att flytta Lisas materialistiska ting över till ett lagerhus efter fyra timmars sömn. Aah. Vad gör man inte för sina älskade vänner?

Så, lagerhuset var nog ett av de största och roligaste jag varit i, det var som en labyrint av förråd. Men duktigt nog klarade jag av att orientera mig från första turen. Åh, om jag ändå kunde få tag i video från övervakningskamerana. Sara och Anna som sitter och sjunger utanför förrådet, ligger i forsterställning under skrivbordet och jag som kånkar upp porslinslådor för backen och nästan får allt över mig medan de ser på, vilket antingen var svag reaktionsförmåga eller mordförsök, låt oss hoppas på det första!. Lisa och Gustafo som kravlar genom snön. Kanske inte låter som en roliga grej men det måste ju sett roligt ut alltihop!

Fan! den enda gången man väljer att inte ta med sig kameran ..

Så fastnade jag på tv-programmet Spökhus, vilket kvalitativ tv-tittande jag gör då. Förutom det att jag förmodligen kommer förlora ännu en timmes sömn på detta eftersom jag inte har lust att ta mig in till mitt mörka och väldigt öde sovrum just nu. Ja, förutom det, så funderar jag .. Hur blir man en paranormal detektiv? Är det svårt, måste man gå någon sorts Ghostbusters-kurs?

Om några timmar ska jag upp, häva (inte dricka utan häva) i mig extra bold starbucks kaffe och förhoppningsvis utan större förseningar ta mig till söder där jag ska hjälpa Lisa och Co att flytta deras materialistiska ting. Vilket betyder att jag just nu borde slumra sött men jag har fastnat på någon sorts par-terapi på tv. Det kan ju inte vara okej någonstans men de här paren är sjukt destruktiva, de skriker, kallar varandra för quasimodo och vägra sova i samma säng för att han jobbar som brevbärare och hon inte vet vad han kan smitta henne med. Seriöst?

Och det roligaste är att paren inte förstår varför de har det så dåligt! .. Vänta nu! Din pojkvän kallar dig Quasimodo när du kommer hem från frisören med en ny frisyr. Du vill inte sova bredvid honom för att han ska smitta dig med brevbärar-baciller.. Ja, jag undrar vad erat problem kan vara? Antar att det bara är ett av livets stora mysterium.

Bara för att uppdatera er. Har idag fått två meddelanden från Emma och eftersom vi för det mesta delar allt med läsarna så tänkte jag dela med mig av de livstecknen jag fått.

1. "Starbucks! :)"

2. "Vilken skostorlek har du?"

..Så min fråga är hur mycket kaffe måste hon ha druckit för att fundera över storleken på mitt könsorgan? Vilket leder till ännu en fråga - Vad fan gör hon där borta?

Så Emma har lämnat mig. Hon har åkt till London ett par dagar och lämnat mig själv här i snöiga stockholm.  Härligt, verkligen härligt. Nej, jag är absolut inte bitter och avundsjuk. Här sitter jag med studielitteratur, c-uppsats-ångest och har det alldeles, alldeles underbart, jag lovar.

Aaaah.. ett vibrerande fotbad med ångande vatten och facebook. (plus doften av LDB fresh'n fruity body lotion som sprider sig till luktapparaten) Det är så här man ska börja sin lördag! Ikväll blir det Southside, zinkensdamm där vi ska fira det lilla ollonet och partner in crime Emma som fyller år i morgon. Kom dit och fira med oss? Tjugotvå år blir hon.. My baby is growing up!!. 

Jajuste..Japp gott folk! Hon är ett alla <3 dags barn, vilket nog är en del av förklarningen varför hon älskar gemenskap. Jag menar vad mer kan man tänka sig? när man är född på denna hallmark-uppfinning med rosa och röda hjärtan överallt, det måste ju få någon konsekvens? Tur att det är en positiv sådan!

..Bullarna är på jäsning och det är vi med! Emma står och pudrar bullarna med något som inte är pärlsocker. Hon babblade om något men jag använder min selektiv hörsel och lyssnar inte. För jag orkar inte. Jag sitter här och latar mig framför Let's dance. haha, riktigt fredagsmys!!  (Nu är det fredagmys!!!)

---

Nu dansar någon i rosa klänning medan vi surplar på coca cola (med mycket socker i) Tänk vart vägarna kan gå - någon står och shakar sina behag och vi sitter och latar våra. Helt jävla underbart. 

En bitterfitta är vad jag är . En jävligt dryg sådan med massa "issues" att ta itu med nån gång i framtiden.

..Och för tillfället, just nu i denna minut är jag även berusad. En berusad bitterfitta med samma ord.


Bloggar borde ha alkolås . True story .

"Nu kommer "Harry Potter" även att visas i 3D. Filmbolaget rider på den tredimensionella "Avatar"-vågen och ger de två kommande "Harry Potter"-filmerna grönt ljus för 3D-visningar, skriver Reuters. De två filmerna är de sista av totalt åtta filmer om den unge trollkarlen. Båda baseras på boken "Harry Potter och dödsrelikerna" och har premiär i november 2010 respektive juli 2011" Källa

Åh! jag har väntat på det här! Harry potter i 3D, kan det bli bättre? Tänk dig vår lilla Harry flygande på sin kvast. Awesomeness i högsta grad!!

Så det är fredag, planerna som egentligen var satte råkade ut för sjukdom, så istället sitter jag här hemma och försöker komma på sätt att underhålla mig själv. Jag har testat nya kakor (nom nom nom), gjort en lektionsplanering , prövat min nya jeanskjol (satt som en smäck) och målat mina naglar röda med glitter i.. Och nu är det väl dags att pröva något annat. Hög med socker och mätt på mjölk och kakor ska jag ge mig på att pröva en spikmatta som jag fick på köpet när jag beställde kjolen. En sådan där Sha..sha..schakri..shakti matta! Men innan jag gör det så måste man ju googla lite information. Om jag inte vet hur den funkar hur fan ska jag då veta om den funkar?

När jag googlade..



"Shakti ger ny energi och kvick återhämtning i pauser på t.ex. arbetet,
Du blir mindre stressad och effektivare i arbetet.
Vi rekommenderar daglig användning av Shaktimattan för att få optimal
effekt. Precis som vid all annan träning så krävs regelbundenhet för att ge
bästa resultat. Då kan djupgående stress och spänningar försvinna, och
Du blir permanent djupare avslappnad." Länk

"De 6000 akupressurpiggarna gör Shakti spikmatta till ett mycket effektivt verktyg för att lösa spänningar och ge djupavslappning.
Shakti frisätter stora mängder endorfiner, må-bra och lycko- hormoner som ger kroppen återhämtning och vila. Ditt välbefinnande kommer att öka vid regelbunden användning, både fysiskt och mentalt.
Spikmattan ökar blodcirkulationen och syreupptagningen.
Används vid: stress, sömnbesvär, spänningar, ryggskott, ischias, migrän, depression, låg energi, träningsvärk mm" Länk


Ja, men det låter väl positivt som den alltför stressiga och kronisk sömnlösa student som jag är. Men men time will tell. Så ja, öh! nu kan jag inte vara här längre, ska gå och lägga mig på spikar. Harebratja! (fortsättning följer)

Ibland måste man ge utrymme till andra bloggar. Och denna gjorde så att jag skrattade av gråt.

"Jag gick ner till maken i vardagsrummet när han tittade på Rapport med sport.
Sedan tittade jag mig omkring så att det inte var några barn i närheten, drog ner persiennerna ifall säpogrannarna hade span på just våra fönster den aktuella tiden.
Sedan hasade jag ner shortsen och vickade lite på rumpan med Björn Borg trosorna, efter det så hade jag fått makens uppmärksamhet som frågade: Har du analklåda?
Jag ignorerade hans kommentar och drog ner trosorna och gjorde som ovan, fattade händerna på vardera skinka och drog isär, sedan tittade jag fram från ena sidan till maken och frågade: Behöver min anal blekas? Är den ful?
Maken som satt och käkade glass hostade så kraftigt att jag kände glasstänk på skinkorna, det var första gången min röv luktade vanilj iallfall...."

..Det finns en fortsättning ..LÄS VIDARE HÄR!

Apropå idioti .

 

Idioternas nationaldag måste det sanneligen vara idag.

- Människor som inte har någon folkvett som yttrar sig kommentarer i klassrummet, mest för att höra sin egen röst, antar jag eftersom allt som flödar är ord utan mening.

- Människor som står vid tunnelbanan och vid bussdörrarna och tydligen väntar på att våren ska anlända eller nåt? medan dörrarna öppnas och stängs. Ja, att det står folk där bakom som mer eller mindre måste trycka sig ut och hålla tummarna att man får med sig allt (väska, påsar etc.), ja sådant bryr vi oss inte om.

- Folk som ska packa ner sina varor i affären, som tycker att det är helt okej att ta upp hela utrymmet. Istället för att ställa ner en av kassarna på golvet, så att den andra personen kan få packa ner också.

- Grannar som tycker att det är okej att (trots att de äger ett extra förråd än alla andra) att ställa ut det de äger i porten bara för att de inte orkar gå till soprummet som ligger tio meter bort. Så att man mer eller mindre inte kommer fram till sin egen ytterdörr utan att snubbla och nästan trilla i trappen.

Ja, inte fan är jag på bra humör idag. Gå och dö eller nåt!

Det var länge sen jag kände mig så utanför som nu, när facebook inte vill ta emot varken mina kommentarer eller nuvarande status.. Mobbad, bortglömd, totalt Facebook-besatt. Men vad då? Man skulle lika bra kunna se det som Vänskaps-besatt istället, för det är ju där (på facebook) som alla mina vänner håller hus. (om man inte erkänner ett problem, så finns det inte) 



Dagen består av att ta mig till biblioteket för att införskaffa lite böcker sedan in till stan för att fika med Anna och gå på föreläsning (intro). Nu börjar mitt sista år på universitet på allvar och ja.. detta bådar ju gott!