I can't hear you over the sound of my awesomeness

Ibland är det tur i oturen att man glömmer sätta mobilen på laddning och den självdör smått sorgligt under dagens tidiga gång i ett sista riing. Oturen är att människor inte får tag på mig men turen är att jag kan bara ligga här i soffan och vara en sorglig, illamående soffpotatis som tänker alldeles för mycket utan att bli avbruten. Jag borde låta mobilen dö lite oftare..faktiskt .


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0