Jag tror inte jag berättade om min exkursion till Hellasgården för några veckor sen, som uppdrag av kursen naturkunskapen som jag går i, skulle vi leta efter vattendjur, ett undersökande äventyr kan man se det som, så där stod vi cirka trettio vuxna människor i blandade åldrar med håvar, glasburkar och förstorningsglas på jakt efter något krälande och blött.




Ja, tillslut hittade vi våra små djur och undersökningen påbörjades - Hur ser den ut? Varför har den hår? Vad gör den med de där tre fjädrarna som kommer ur baken? Kan den hoppa?



Jo, burkarna var ju också till för att vi skulle kunna ta med oss djuren hem, så att vi kunde undersöka dem på skolans biologilabb. Problemet var bara att vi inte hade våran nästa lektion förän en vecka senare.. så hur gör man?

Jo gott folk! den bästa platsen för de stackars små instängda djuren var kylskåpet så länge den inte hade en högre grad än 6. Så ja, jag hade alltså en sådan här i kylskåpet. Min mor, hon var inge vidare glad. (inte jag heller för den delen.. den var lite för stor för min smak... den är naturlig storlek på bilden)