it doesn't take any brains to complain

Klockan är tjugo över åtta, om tio minuter måste jag ta mig ut ur lägenheten, ner till bussen och bege mig ut på färden som ska ta mig till universitetet. Inga problem, den vanliga färden. Förutom det att jag fryser om mina händer så pass att jag då och då tittar på dem för att se om de är blåa (feber?). Förutom det att jag låter som om jag är i målbrottet. Förutom det att jag inte kan dricka (mitt starka) kaffe för att det svider för mycket i halsen. Annars så mår jag fint! Ja, jag vet att jag skulle kunna stanna hemma. Enkelt. Men tror att det är en bra föreläsning som man borde gå på.. Den som lever får se antar jag, vi får väl fan hoppas att jag har rätt! Harebratja!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0